Remdalen, en dagstur.

Igår tog jag och Loke en promenix till Remdalen fram och åter. Det var en nyutsprungen sommar däruppe med kvarliggande snölegor och utslagna blomster.

Jag såg en stor mängd av den gula Fjällviolen.

Men även den bekantare Skogstjärnan var talrik. Dock utan, de för fjället karakteristiska, rödlätta kronbladen.

Just innan stugorna vid Tjåkkola växer ett stort bestånd av Tätört, en av våra köttätande små blomster. Den som vid längre vistelse vid Tjåkkola stugorna skulle bli sugen på filmjölk kan då följa Linnés recept:

”några färska, nyss plockade Pinguicula-blad, af hvilken art som helst, läggas i en sil, och den nyss mjölkade, ännu ljumma mjölken hälles däröfver. Sedan den sålunda mycket snart blifvit silad, ställes den undan en eller två dagar för att surna, och härunder bekommer den en vida större både seghet och fasthet; vassla urskiljes ej, såsom annars är fallet. Härigenom blir den i högsta grad välsmaklig, fastän grädden blir mindre. Då sådan mjölk en gång blifvit beredd, behöfver man ej för att erhålla än mera sådan använda nya blad, utan man blandar endast en half matsked af den förra med ny. Denna får därigenom liknande beskaffenhet samt förmåga att, liksom en jäst, förvandla ytterligare annan mjölk. Äfven om denna förvandling fortsättes i det oändliga, tyckes den sista mjölken icke det minsta hafva aftagit i kraft.” - Flora Lapponica 1737

Renoveringen av Tjåkkolastugan var i det närmaste klar, en gedigen helrenovering med ny murstock bland annat.

Loke och jag passade på att vila för lite lunch på ovan nämnda ställe.

Efter lunch bar det iväg norrut mot Remdalen.

Loke promenerade över broarna som om han inte gjort annat, jag hade inte riktigt förväntat mig att det skulle gå så smärtfritt.

Fjällbjörkskogen mellan Låaktjemjohke och Frimhtsjohke är en frodig björkskog med Smörblommor i massor. Jag sprang även på hyffsat färsk älgskit och ett par ripor inne bland björkarna.

Loke poserar bland smörblommorna. Det gick finemang med klövjeväskorna, han var lite kinkig med att det skulle vara jämnvikt, men när det väl var det så trampade han glatt på.

Remdalen med Östra Fjällfjället i bakgrunden.

En övergiven cykel längs Norgefararleden, det skulle gå alldeles utmärkt att cykla den här sträckningen, kanske då med lite modernare hoj. Dagens etapp slutade vid stigningen mot samevistet i Remdalen, hade planerat en lite längre tripp men planer är som bekant till för att ändras, så jag vände helt sonika på klacken och promenerade tillbaka.

Fjällen visade inte sin varmaste sida igår, tyckte de kändes mest kalla och ogästvänliga. Det är bara att inse att jag har för mycket myrmark i blodet för att trivas där uppe och planerar redan nästa tur som garanterat kommer att ske i skogsterräng, bland granar, tallar och myr. En tur till Styggrubba igen kanske? :-)

 

2 Comments

  1. Penélope 19 juli, 2012

    Var startade du någonstans? Bilden med bron är fantastisk fin!

  2. Tomas 19 juli, 2012

    Tack :-) Jag gick från parkeringen vid Saxån, hitanför Stekenjokk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>